Bibelfråga från Toran


Fråga: Hur uttalar man egentligen ”Torah”, och vad betyder det?

S: Enligt Merriam-Webster-ordboken uttalas det TOR-ah med ett långt ”o”, schwa på ”a” och betoningen på den första stavelsen. Toran består av de fem första böckerna i Bibeln, från Första Moseboken till Femte Moseboken.

Torah översätts ofta som ”lag”. Den har dock en bredare betydelse än bara ”lag”, och en bättre översättning är ”undervisning”. Till exempel delade Clemens av Alexandria i The Stromata (193–202 e.Kr.), bok 1, kap. 28, s. 340, upp Torah i fyra ämnen: a) historiskt, b) lagstiftande/etiskt, c) offer/fysisk vetenskap och d) teologiskt/visionärt.

Den kan också delas in i andra kategorier.


Fråga: Varför tror man att Mose skrev de fem första böckerna (kallade Torah)?

S: Det finns åtminstone tre skäl.

1. Jesus hänvisade till dessa som skrivna av Mose i Markus 1:44; 10:3–5; 12:26; Lukas 16:29, 31; 20:37; Johannes 3:14; 5:46; 6:32; 7:19; 7:23.

2. Andra erkände att Toran var skriven av Mose. Matteus 22:24; Lukas 2:22; 5:14; 20:28; 24:27,44; Johannes 1:17; 1:45; 8:5; 9:28; Apostlagärningarna 3:22; 6:11,14; 13:39; 15:1,5; 15:21; 21:21; 26:22; 28:23; 1 Korintierbrevet 9:9.

3. Moses kunde ha skrivit ner allt detta själv (han hade 47 år på sig att göra det), eller så kan han ha låtit en sekreterare skriva ner en del eller allt. En sekreterare kan ha lagt till vissa saker, såsom kapitlet om Moses död, men oavsett hur de skrevs ner gav Gud böckerna genom Moses.


Fråga: Skrev Mose varje enskilt ord i Toran?

S: Förmodligen inte. Men det gör inget, eftersom det är Gud och inte Mose som vi litar på när det gäller att ge och bevara det som Han vill att vi ska läsa. 2 Mosebok 6:26–27; 16:33–36 kan ha skrivits av Mose om han valde att skriva dessa delar i tredje person, såsom i 5 Mosebok 31:9,24. Mose var en profet, men att skriva om sin egen död i 5 Mosebok 34:5–12 vore ovanligt. Inget av dessa tre exempel tyder dock på att något skrevs efter Mose tid.


Fråga: Hur kan de fem första böckerna i allmänhet vara författade av Mose, eftersom människor [påstås] inte kunde skriva på den tiden?

S: I mitten av 1800-talet lärde många liberala, så kallade kristna lärare ut att Bibeln hade förts vidare genom århundraden av muntlig tradition eftersom människor inte kunde skriva på Mose tid. Sedan dess har man hittat skriftliga källor som dateras till 1 800 år före Mose. Cirka 30 000 sumeriska lertavlor har hittats, däribland 4 000 i staden Uruk, daterade till 3 000 f.Kr., och över 20 000 lertavlor i den betydelsefulla staden Mari. Mellan 14 000 och 15 000 inskriptioner på lertavlor har grävts fram i staden Ebla (2500–2200 f.Kr.), däribland en som nämner namnet Abraham. Vid Mose tid kunde till och med slavar läsa och skriva. Moses växte förstås upp vid det egyptiska hovet och hade fått en gedigen utbildning (se Apostlagärningarna 7:22).

Till och med en vanlig slav kunde lära sig genom att helt enkelt läsa alla inskriptionerna på väggarna i de olika templen och gravarna. Man kan säga att de som fortfarande håller fast vid teorin om den muntliga traditionen också behöver läsa skriften på väggen. För ytterligare diskussion, se Encyclopedia of Bible Difficulties, s. 51–54. För mer om Ebla, se National Geographic Magazine, december 1978, s. 731–759.


Fråga: Har du något svar på denna fråga: Hur många israeliter dödade Gud på grund av olydnad och uppror under årtiondena i öknen?

S: Det finns två olika sätt att besvara denna fråga.

a) Nästan alla israeliter som kom ut ur Egypten dog i öknen på grund av olydnad. Många av dem dog en naturlig död av ålderdom, men Gud sade att ingen som kom ut ur Egypten skulle nå det utlovade landet utom Josua, Kaleb och de som var under den ålder då man anses ansvarig. (Dessutom dödades vissa andra inte på grund av olydnad, utan dog till följd av amalekiternas angrepp i 2 Mosebok 17:8–13.)

b) Men om du endast vill veta hur många som direkt dödades av Gud (inklusive genom pest) på grund av olydnad:
b1) I 2 Mosebok 32:35 står det att många dödades, utan att något antal anges, av pesten efter att de hade tillverkat en guldkalv.

b2) 3 Mosebok 10:1–3: Två av Arons söner, Nadab och Abihu, dödades för att de offrade otillåten eld.
b3) 4 Mosebok 11:33–34 beskriver en svår pest, men anger inga siffror.

b4) 4 Mosebok 14:37–38: De personer som spred en negativ rapport om Kanaan slogs ned och dog av pesten.

b5) 4 Mosebok 16: Korah, Datan, Abiram och deras familjer slukades av jorden.

b6) 4 Mosebok 20:22–28: Aron dog därför att han och Mose gjorde uppror vid vattnet i Meriba. (Aron var 123 år gammal vid den tiden enligt 4 Mosebok 33:39, men han dog på Guds uttryckliga befallning.)

b7) 4 Mosebok 21:6–8: Många människor dog av giftiga ormbett efter att ha talat emot Gud.

b8) 4 Mosebok 25:8–9: En pest som bröt ut efter att israeliterna hade tillbett Baal i Peor dödade 24 000 människor.

b9) Slutligen beordrades Mose att gå upp till berget Nebo i Moab, precis mittemot Kanaan, där Gud sade till Mose att Han skulle ta hans liv. Gud sade åt honom att gå dit för att ge honom en utsikt över landet, även om Mose inte kunde gå in i det. Så gick Mose upp dit för att se landet och sedan dö, såsom Gud hade befallt honom (5 Mosebok 32:48–52; 34:1–5).

c) Det förekom också avrättningar.

c1) Cirka 3 000 israeliter dödades för avgudadyrkan efter tillbedjan av guldkalven i 2 Mosebok 32:28.
c2) En hädare stenades i 3 Mosebok 24:10–16.
c3) 4 Mosebok 15:32–36: En man som samlade ved på sabbaten stenades.

c4) 4 Mosebok 25:4–8: Israeliter som tillbad Baal i Peor dödades.

Notera också att vid den andra folkräkningen i 4 Mosebok 26 är det totala antalet något mindre än vid den första folkräkningen nästan 40 år tidigare. Deras vandring i öknen i nästan 40 år ökade alltså inte deras antal alls.

Vi lär oss på andra ställen i Toran, liksom senare, att Gud är barmhärtig och kärleksfull, men de föregående avsnitten visar att Gud också är sträng och full av vrede. Dessa dödsfall kunde ha förbigåtts i tystnad och gått förlorade i historien, men de har medvetet dokumenterats här, och jag tror att det berodde på att Gud ville framhäva en poäng. Även om Gud kan vara nådig och barmhärtig, ska man inte ta Hans nåd och barmhärtighet för givet. Gör inte uppror mot Gud, för Gud är både det mest vredefulla och det mest kärleksfulla Väsendet i universum.

Må du få uppleva Guds nåd och barmhärtighet, och inte hans vrede.


Fråga: Finns det några historiska belägg för en ”hexateuch”, det vill säga en samling bestående av Toran plus endast Josuas bok?

S: Det finns inga alls. Här är tre motbevis:

1. Samariterna erkände endast Toran (de fem första böckerna) som helig skrift.

2. Saddukéerna erkände på samma sätt dessa fem böcker som fullt giltiga skrifter.

3. Ortodoxa judar erkände samma Gamla testamente som protestanterna, men delade in det i tre delar: Toran, Profeterna och Skrifterna.


Fråga: Vad är JEPD-teorin, vilka argument finns för den och varför är den felaktig?

S: JEPD-teorin, eller dokumenthypotesen, undervisas idag i många universitetskurser i bibelvetenskap. Den utvecklades under 1800-talet av Julius Wellhausen och andra, när forskare trodde att få kunde skriva på Mose tid. Den hävdar att Bibelns fem första böcker (liksom Josua) var muntliga traditioner som skrevs ned många århundraden efter Mose, av minst fyra eller fem olika författare.

Jehovistkällan (ca 850 f.Kr.) för de avsnitt där Guds namn används, till exempel 1 Mosebok 2:4–3:3.

Den elohistiska källan (ca 750 f.Kr.) där ordet Elohim används för Gud, till exempel 1 Mosebok 1–2:3; 7:2–3.

Den prästliga källan (ca 450 f.Kr.) för verser som rör templet, såsom 3 Mosebok och 1 Mosebok 6:19–20.

Deuteronomistkällan (ca 622 f.Kr.) för större delen av Femte Moseboken.

Helighetskällan (ca 575 f.Kr.) för 3 Mosebok 17–26 är en variant av JEPD-teorin.

I allmänhet lärde JEPD-teorin ut att Bibeln ger en felaktig bild av sig själv och att Toran redigerades till den form vi har idag omkring 200 f.Kr. Vi har dock en kopia av 2 Mosebok och 3 Mosebok från Döda havsrullarna daterad till omkring 250 f.Kr.

…Vad Bibelns författare sa

Mose skrev ner vad HERREN hade sagt i 2 Mosebok 24:4–7 och 2 Mosebok 34:27.

Herren talade i Josua 1:7–8 om att man noga skulle följa alla de lagar som Mose hade gett honom i lagboken. Se även Josua 8:31–34; 23:6.

Under Josias tid nämns i 2 Krönikeboken 34:14 att man fann den lagbok som Mose hade gett.

Jesus och evangelisterna nämner att lagen kom genom Mose i Markus 7:10; 10:3–5; 12:26; Lukas 2:22; 5:14; 16:29–31; 20:28, 37; 24:27, 44; Johannes 1:45; 5:45–47; 7:19,23; 8:5; 9:29.

Aposteln Paulus hänvisar till Mose skrifter i Romarbrevet 10:5; 1 Korintierbrevet 9:9 och 2 Korintierbrevet 3:15.

Andra böcker i Nya testamentet som nämner Mose är Apostlagärningarna 3:22; 6:14; 13:39; 15:1,21; 26:22; 28:23; Hebreerbrevet 9:19; Uppenbarelseboken 15:3.

Andra verser som i boken *Evidence That Demands a Verdict*, volym 2, s. 95–98, anges som belägg för att Toran skrevs av Mose och/eller under hans tid är: 5 Mosebok 31:9, 24–26; 2 Mosebok 17:14; 4 Mosebok 33:2; 1 Kungaboken 2:3; 2 Kungaboken 14:6; 23:25; 1 Krönikeboken 22:13; 2 Krönikeboken 5:10; 23:18; 25:4; 30:16; 33:8; 35:12; Esra 3:2; 6:18; 7:6; Nehemja 1:7,8; 8:1,14; 9:14; 10:29; 13:1; Daniel 9:11,13; Malaki 4:4.

I Jesaja 59:21 lovar Herren: ”’Detta är mitt förbund med dem’, säger Herren. ’Min Ande skall inte vika från er, och de ord som jag har lagt i er mun skall inte vika från er mun eller från era barns och barnbarns munnar, från nu och för evigt’, säger Herren.” (BSB)

Nu kan det hända att Mose själv skrev hela Toran på pergament, eftersom han hade över 40 år på sig. Alternativt kan han ha låtit skrivare göra det. Några ord kan ha redigerats senare, och Mose skrev förmodligen inte om sin egen död. Bortsett från dessa undantag tror dock bibelskrivarna, alla judiska lärare (Filo, Josefus m.fl.), tidiga kristna författare och de som idag litar på Bibeln att:

a) att Toran (lagen) skrevs under Mose tid,

b) av Mose eller genom skrivare under hans ledning,

c) som en tillförlitlig överföring av Guds ord.

JEPD-teorin förnekar alla tre punkterna.

…Kriterier för bedömning

När människor säger att något är sant eller falskt bör de ange vilka kriterier de utgår ifrån för sin bedömning. Generellt sett gäller att när ett dokument påstår sig ha skrivits av någon under en viss tidsperiod, ges förmånen av tvivel till påståendet, såvida det inte finns väsentliga skäl att tro något annat. Det är inte objektivt att ha en standard för sekulär historia och en mer skeptisk standard för historia som skapats av religiösa människor.

Nedan följer argument för och emot JEPD-teorin, med en motargumentation (markerad som ”Svar”) efter varje argument för teorin. ”Terrängen” på slagfältet har förändrats avsevärt sedan JEPD-teorin introducerades, där varje liten slag från arkeologens hacka gradvis river ner muren av respektabilitet kring denna teori från 1800-talet.

…Argument för JEPD-teorin från flera författare

Skillnad i gudomliga namn som används för Gud: Elohim används 35 gånger i de första 34 verserna, och Yahweh-Elohim 20 gånger i de följande 45 verserna.

Svar: Detta stämmer inte helt, eftersom just Elohim används tre gånger i 1 Mosebok 3:1–5 när ormen och Eva samtalar. Men användningen av det ena uttrycket framför det andra var avsiktlig. Detta uttryckte först Guds universella, transcendenta natur, följt av hans mer personliga aspekter. En liknande situation finns i den muslimska Koranen. ”Allah” dominerar i de senare surorna från Medina, medan ”Herre” ofta används och ”Allah” sällan används i de tidigare surorna från Mecka. På samma sätt används orden ”Jesus” eller ”Kristus” aldrig i Hebreerbrevets första kapitel, utan endast ”Son” fem gånger. Men i Hebreerbrevet 2:1–3:3 används ”Jesus” fyra gånger. Ändå tvivlar ingen på enheten i Hebreerbrevet. Inte heller i Johannes 1:1–16 används orden ”Jesus” eller ”Kristus”, utan endast ”Ordet” eller ”Son” sex gånger. Ändå anser ingen att Johannes 1:1–16 skrevs av en annan författare.

Som en parentes kan nämnas att Jona-boken endast använder det gudomliga namnet (förutom när sjömännen talar) fram till Jona 3:4. Därefter använder berättelsen även Elohim för att hänvisa till den sanne Guden.

Påstådda anakronismer: I 2 Mosebok 6:2–3 säger Gud att han inte gjorde sig känd för Abraham, Isak och Jakob genom sitt namn Jahve. Detta namn förekommer 197 gånger före 2 Mosebok 6:2–3.

Svar: Att säga ”Columbus landsteg i Amerika” är inte anakronistiskt, och glöm inte att Första Moseboken inte skrevs ned förrän på Mose tid. Dessutom står det inte att namnet aldrig hade uppenbarats tidigare, utan endast att det inte hade gjorts känt för just dessa tre personer. Naturligtvis är de flesta dialogerna troligen omskrivningar.

Dubbletter av separata händelser: 1 Mos 1 och 1 Mos 2. 1 Mos 4:17–24 och 1 Mos 4:25–5:32. 1 Mos 12:19–20 och 1 Mos 26:7–11. 1 Mos 15 och 1 Mos 17.

Svar: Likheter bevisar inte upprepning. Till exempel handlar 1 Mosebok 1 om skapelsen av jorden, och 1 Mosebok 2 om skapelsen av människan i Edens lustgård. I 1 Mosebok 12:19–20 utgav Abraham sin hustru för att vara sin syster. Om en son såg upp till sin far, och fadern gjorde detta utan att någonsin tala om för sonen att det var fel, skulle sonen med större sannolikhet göra samma sak. Isak gjorde samma sak i 1 Mosebok 26:7–11.

Par av sammanfattningar eller förtydliganden: 1 Mos 6:19–20 och 1 Mos 7:2–3. 1 Mos 12:1–5 och 1 Mos 12:4b–9. 1 Mos 32:22–32 och 1 Mos 35:9–10.

Svar: Även i forntida litteratur förekom ofta sammanfattningar.

Påstådda motsägelser: 1 Mos 1:12,26 och 1 Mos 2:5–7. 1 Mos 1:24,27 och 1 Mos 2:7,19.

Svar: Gud skapade växterna före människan, men fältets växter (grödor) kom efter människan i 1 Mos 2:5–7. 1 Mos 2:7,19 visar att djuren redan hade skapats, inte att de inte skapades förrän då. I 1 Mos 2:19 står det: ”Nu hade Herren Gud format alla vilda djur och alla fåglar i luften ur jorden” (NIV).

Det förekommer olika skrivstilar.

Svar: Samma person kan använda olika skrivstilar för olika ämnen och vid olika tidpunkter i livet. Till exempel skrev C.S. Lewis barnberättelser, science fiction och teologi, och hans stilar varierar mer än stilarna i Toran gör.

…Argument mot JEPD-teorin baserade på tidsperioder

Vem skulle känna till dessa detaljer om tidsperioderna? Under 1800-talet kunde bibelkritiker peka på många detaljer i Toran som saknade stöd utanför Bibeln. Exempel på detta var hettitiska städer i Palestina, Sodom och Gomorra, namn som Abram och Arioch samt de folk som nämns. Under 1900-talet har bevis hittats för de flesta av dessa, däribland 51 av de 68 folk som nämns och 13 av 16 städer. Till exempel har över 20 000 lertavlor bevarats från staden Mari (2800–1760 f.Kr.). Dessa innehåller namnen Noa, Abram, Laban och Jakob.

Vem skulle känna till detaljerna om det forna Egypten? Till och med bibelkritiker idag begår ibland misstaget att säga saker som att Egypten måste ha haft en stängd gräns eller att det inte finns några bevis för hebréernas existens. Arkeologer har dock funnit bevis för att asiatiska långsvansade får i Goshen först dök upp just under denna tidsperiod. Förteckningar över slavar i Egypten omkring 1809–1743 f.Kr. nämner specifikt slavar från stammarna Isaskar och Aser. En stor villa har hittats som kan ha varit Josefs hem. Asiatiska namn som endast förekom under just den tidsperioden, såsom Shiphrah, har upptäckts.

För ”J”: Första Moseboken 1 framstår som en kontrast, nästan som för att motbevisa Gilgamesh-eposet, som först skrevs omkring 2100 f.Kr. (även om det inte fick sin slutgiltiga form förrän 1200–1000 f.Kr.).

För ”E”: Första Moseboken 2 har vissa likheter med den sumeriska Dilmun-dikten, skriven omkring 2400 f.Kr. Om två litterära verk har likheter tyder det på en liknande tidsperiod.

För ”P”: Det finns nu ingen giltig anledning att datera de levitiska offerlagarna till en senare tid, enligt forskaren Joseph P. Free, eftersom likheter förekommer i ugaritiskt material från 1300-talet f.Kr.

För ”D”: Uppbyggnaden av Femte Moseboken liknar i hög grad överhöghetsfördrag från tiden före 1000 f.Kr.

…Argument för enhetlighet mot JEPD-teorin

Enligt den liberala kommentaren ”Interpreter’s One-Volume Commentary” är 91 verser fördelade mellan olika ”författare”.

1 Mosebok 2:4; 7:16,17; 8:2,3,13; 10:1; 12:4; 13:11,12; 16:1; 19:30; 21:1,2,6; 25:11,26; 31:18; 32:13; 33:18; 35:22; 37:25,28; 41:46; 42:28; 45:1,5; 46:1; 47:5,6,27; 48:9,10; 49:1,28

2 Mosebok 1:20; 2:23; 3:4; 4:20; 7:15,17,20,21; 8:15; 9:23,24,35; 10:1,13,15; 12:27; 13:3; 14:9,19,20,21,27; 15:21,22,25; 16:13,15; 17:1,2,7; 19:2,3,9,11,13; 24:12, 15, 18; 25:18; 31:18; 32:8, 34, 35; 33:5, 19; 34:1, 11, 14

4 Mosebok 13:17,26; 14:1; 16:1,2,26,27; 20:22.

(Femte Moseboken anses helt och hållet tillhöra ”D”.)

Hur många verser skulle behöva delas mitt itu enligt denna teori innan den inte längre är hållbar? Nittioen verser är för många, men det är ändå så många som skulle delas.

Här följer en översättning av den faktiska texten i Brooklyn-papyrusen (1809–1743 f.Kr.) som nämner Issakar, Aser och Sifra, hämtad från Pharaohs and Kings: A Biblical Quest av David M. Rohl (Crown Publishers, 1995), s. 276–277.

”(b) I raderna 13, 14, 16, 22 och 67 har vi varianter av stamnamnet ’Issakar’, namnet på den femte sonen till Lea och Jakob;

(c) I rad 23 förekommer namnet på klanen ’Asher’, uppkallad efter sin namngivande förfader, den andre sonen till Zilpa och Jakob.

(d) Och slutligen på position 21 läser vi ’Shiphrah’,”


Fråga: Har Gud bevarat Toran på ett tillförlitligt sätt?

S: Ja. Både Skriften och arkeologin tyder på att det inte finns några väsentliga förändringar i våra dagens kopior. Här är fyra skäl:

1. Gud lovade att bevara sitt ord i Jesaja 55:10–11; 59:21; 1 Petrus 1:24–25; Matteus 24:35.

2. Jesus och Nya testamentet bekräftade Gamla testamentets skrifter i Matteus 19:4; 22:32, 37, 39; 23:35; Markus 10:3–6; Lukas 2:23–24; 4:4; 11:51; 20:37; 24:27, 44.

3. Arkeologiska bevis: Septuaginta, en översättning av Toran till grekiska, gjordes omkring 250 f.Kr. Döda havsrullarna dateras från omkring 250 f.Kr. till tiden efter Kristus, och vi kan jämföra dem med våra biblar idag. De arameiska targumerna är översättningar som gjordes omkring Jesu tid. Döda havsrullarna består av cirka 95 000 fragment från omkring 867 manuskript av Gamla testamentet och andra skrifter. Enligt The NIV Study Bible, s. 1432, utgör manuskript av Gamla testamentet ungefär en tredjedel av Döda havsrullarna.

4. Bekräftelse från de tidiga kyrkoförfattarna, däribland Ignatius och Polykarp, som var lärjungar till aposteln Johannes.


Fråga: Vilka bevis finns det i Koranen för muslimer att Bibeln ursprungligen kom från Gud?

S: De muslimer jag har talat med erkänner gärna att Bibeln ursprungligen gavs av Gud, men här är skäl, hämtade från deras egen Koran, till varför de bör tro detta.

1. Koranen nämner många profeter och gudfruktiga människor som också förekommer i Bibeln.

Dessa inkluderar Noa, Abraham, Isak, Jakob, Job, Mose, David, Salomo, Elia, Elisa, Jona, Johannes Döparen, Jesus och hans apostlar.

Sura 6:84–85 ”Vi gav honom [Abraham] Isak och Jakob; alla tre vägledde Vi. Och före honom vägledde Vi Noa och bland hans efterkommande David, Salomo, Job, Josef, Mose och Aron. Så belönar Vi dem som gör gott. Och Zakariya och Johannes [Döparen] och Jesus och Elias [Elia] – alla hör de till de rättfärdiga.”

Sura 32:23 ”Vi gav sannerligen förr i tiden skriften till Mose. Tvivla därför inte på att den når dig; och Vi gjorde den till en vägledning för Israels barn.”

Sura 6:91 ”De gör ingen rättvis bedömning av Allah när de säger: ’Allah sänder inte ner något till människan (i form av uppenbarelse).’ Säg: ’Vem sände då ner den bok som Mose förde med sig? – ett ljus och en vägledning för människan;...’”

2. Koranen säger att Allah gav sina ord till dessa profeter

Sura 4:150–151 ”De som förnekar Allah och Hans sändebud och vill göra åtskillnad mellan Allah och Hans sändebud genom att säga: ’Vi tror på vissa men förkastar andra’, och vill inta en mellanväg, (151) de är i sanning icke-troende;...”

Sura 3:48 säger: ”Och Allah skall lära honom [Jesus] Skriften och visdom, Toran och Evangeliet.”

Sura 29:46 visar att man bör tro på Bibeln: ”...’Vi tror på den uppenbarelse som har kommit till oss och på den som kom till er...’”


Fråga: Vilka bevis finns det i Koranen för muslimer att Toran är tillförlitligt bevarad idag?

S: Enligt min erfarenhet är många muslimer oklara över vad deras egen Koran lär ut i denna fråga. Här följer fyra punkter, följda av en förklaring av varje punkt.

1. Koranen säger aldrig att Bibeln har förvanskats,

2. Tvärtom säger den att Allah bevarar sitt ord,

3. Jesus bekräftade Bibeln under sin tid, och

4. Arkeologiska fynd går tillbaka till Jesu tid.

1. Koranen har aldrig sagt att Bibeln är förvanskad.

I sura 2:75 står det att vissa människor, kanske judarna i Medina, medvetet förvrängde Guds ord efter att de hade förstått det. Det står inte att de förvanskade skrifterna, varken sina egna eller hela världens. Dessutom kunde de inte medvetet förvränga Guds ord om de inte fortfarande hade Guds ord. Se även sura 3:78.

2. Koranen säger att Allah bevarar sitt ord.

I sura 5:46 står det: ”Och i deras [profeternas] fotspår sände vi Jesus, Marias son, för att bekräfta den Tora som hade kommit före honom; vi sände honom evangeliet; däri fanns vägledning och ljus. Och en bekräftelse av den Tora som hade kommit före honom: en vägledning och en förmaning till dem som fruktar Allah.” Jesus måste ha haft den äkta Tora för att kunna bekräfta den.

Det fortsätter. Sura 5:47 säger: ”Låt evangeliets folk döma enligt vad Allah har uppenbarat däri...” Om evangeliets folk ska döma enligt vad Gud har uppenbarat i evangeliet, hur kan då det evangelium de ska döma enligt inte vara det evangelium som Gud sa åt dem att döma enligt?

I sura 5:48 står det: ”Till dig [inklusive evangeliets folk] har Vi sänt Skriften i sanning, som bekräftar den Skrift som kom före den och bevarar den i trygghet; döm därför mellan dem enligt vad Allah har uppenbarat, och följ inte deras fåfänga önskningar, som avviker från den sanning som har kommit till dig...” Se även sura 5:66, 68, 70.

Lägg märke till att Allah a) bekräftade den skrift som kom före den, och b) bevarade den i säkerhet. Kära muslim, tror du på vad Koranen säger om att Gud bevarar skriften för bokens folk?

Sura 15:9–10 säger: ”Vi har utan tvivel sänt ned budskapet; och Vi skall sannerligen bevara det [från förvanskning]. Vi sände sändebud före dig bland de forna sekterna.” Sura 15:9 säger inte att endast ”Koranen” bevarades, utan ”budskapet”.

I sura 10:94 står det att tvivlare bör fråga dem som har läst ”Boken” före Muhammed.

3. Jesu bekräftelse av Toran under sin tid.

I sura 3:48 står det: ”Och Allah skall lära honom [Jesus] boken och visdom, Toran och Evangeliet.”

I Koranen, sura 5:46, står det: ”Och i deras [profeternas] fotspår sände vi Jesus, Marias son, som bekräftade Toran som hade kommit före honom; vi sände honom Evangeliet; däri fanns vägledning och ljus. Och en bekräftelse av Toran som hade kommit före honom: en vägledning och en förmaning till dem som fruktar Allah.”

Om Jesus bekräftade Toran som bevarades under hans tid, är det farligt att förkasta det som Jesus bekräftade.

I Koranen, sura 3:50, står det: ”(Jag [Jesus] har kommit till er) för att bekräfta Toran som fanns före mig. … Jag har kommit till er med ett tecken från er Herre. Frukta därför Allah och lyd mig.” Det är nästan omöjligt för människor att försöka göra följande:

1. Frukta Gud, men samtidigt tro att Han är oförmögen eller ovillig att bevara den uppenbarelse som Hans anhängare lyder.

2. Att lyda Jesus, men samtidigt förkasta både hans ord och den Torah som han bekräftade.

4. Arkeologiska bevis för Gamla testamentet

Arkeologin visar att den Bibel som Jesus kände till har bevarats.